mammatesso

Vill börja med å säga...hej då till min puppelura (för er då ex bodensare som inte vet vad de är så är de där bebisen kommer ut sedan:) asså jag skämtar inte, jag får som lyfta på magen å försöka dra in den samtidigt för att oxå försöka pressa fram höften för å se fanskape....så vill man göra sig lite extra fin så får man helt enkelt be en bön å hoppas att alla dessa år av träning är som å cykla:)

Man är inte smidig längre precis, jag kan höra mig själv flåsa som en överviktig maratonlöpare som sprungit i 100 m när jag försöker knyta skorna, för att inte tala om luften i min kropp, eller jo de skall jag tala om:) För er som känner mig så är jag inte alltid så... vad kan man säga...kvinnlig, alltså, känner jag mig bekväm så rapar jag eller "släpper väder" (kan ju försöka låta lite städad i alla fall:) Och de är ju inte så att de blir bättre av att vara på smällen, nopp, de blir värre. Nu när jag tänker på de så är de bara falukorven, ölen och nätbrynjan som fattas, magen å matvanorna finns ju där redan:) Oj vad Patrick måste åtrå mig:)

Sorry för övrigt för att jag inte är en fena på att uppdatera denna helt underbara blogg:) Ville kolla hur eftertraktad den var givet;) hihi

Nu är jag sista dagen i vecka 30, 30+6 som barnmorskorna säger det.
Jag lovade mig själv innan jag blev gravid att aldrig förklara hur långt gången jag var i veckor för människor, månader vill man ju veta. Men nu sitter jag själv här och tar de i veckor:) Så för att göra de enkelt så kan man säga att jag är 30 av 40 veckor:) Då fattar ni va?

Som ni vet har mina havandeskaps veckor varit rätt snälla på mig, förutom mina hormoner då, världens längsta karusell. Trodde den var över, men icke, kommer och går som den vill...ibland är man gullig och go, eller jävlig och bittsk, ledsen å förtvivlad, jag är en dramaqueen som gör en höna av en fjäder ibland kan man säga.

Men ibland så är de på riktigt oxå, för oj vad mycke de är som rör sig i skallen. Var inte länge sedan som man tyckte att de fanns all tid i världen till å fixa allt, helt plötsligt så står du där och de är bara 2 månade kvar, du sitter i en lektionssal och pratar förlossning och vad de innebär. De är klart att de är stressande å tänka på allt.
Har nog alrdig stött på något som är så underbart och jobbigt på samma gång. Är nog därför som man fixar de och dessutom gör om de igen:)

Vi äger en halv vagn nu i alla fall, blev en Teutonia. Tänker inte säga vad fanskape kosta, men den skall användas länge tröstar jag mig med:) Nästa stora köp blir säng, skötbord, å en bilbarnstol. Sedan en massa annat plock så klart. Skall ju bli skit kul å kitta skötväskan med allt bra å ha och sådant som bara är nice å ha:) Blir som att fixa stridsvästen typ;)

Måste bara barätta att oj vad de rör sig numera, hela tiden, och så stark man kan va då:) Om de är lika livliga när de kommer ut som de är inne i magen, då kommer jag ha fullt upp. Funderar reda nu på å skaffa någon form av koppel:)

Bär nu mera oxå något sexigt, stödstrumpor;) Hitta ett par i svarta i alla fall, helt stört vad ful dom är, så de är bästa att de fyller sin långsiktiga funktion:)

Nu får de vara nog med babbel, men innan jag slutar vill jag bara säga de att, vänta barn är inget man kan förbereda sig för, hur mycke än man vill. Ta de som de kommer och njut när de är underbart och sköt om dig när du funderar på vad som igentligen händer med din kropp och knopp.

Jo glömde säga de att de är coolt med bröst:)

kramen